I förra veckan var det stundtals ett härligt vårväder, vi satt ute på trappan

och fikade i solen. Vi fällde en stor al nere vid Brygghuset som jag klöv

och staplade upp för torkning medans Hustrun krattade alla gräsmattor.

Lite senare i veckan började tempen krypa neråt och

det fläktade lite från havet så då blev det några fikastunder i vårt växthus.

Där satt vi och planerade för att börja bära ut alla trädgårdsmöbler

kommande vecka så det skulle vara klart till Påskveckan när barnbarnen skulle

dyka upp.

I lördags tog jag tag i en större sten som Hustrun har klagat länge på.

Den stack upp lite väl mycket tyckte hon och det var besvärligt att klippa

gräset där. Det blåste en kall frisk vind från söder men jag höll värmen

när jag borrade och spräckte bort stenen. Efter ca: 1 timma var det klart

och jag kunde lyfta bort den i småbitar.

När vi sedan tittade ner i det stora hålet upptäckte vi en stor padda,

förmodligen med en begynnande hörselskada som jag fick bära bort

till en mer skyddad plats.

I söndags besökta vi Bahcohallen i Enköping där vårt hockeyspelande

barnbarn Noel hade en match. Därefter åkte vi vägen om Väsby för att

hämta upp ”Sixten” vår dotters lilla vovve som skall tillbringa några veckor

hos mormor och morfar då övriga familjen är på resa.

Vädret var växlande och det var ganska skönt att åka på torra fina vägar.

På kvällen började det blåsa kraftigt och till vår förvåning såg vi snöflingor

fara genom luften. Ja ja sånt smälter ju bort när de landat på marken

tänkte vi. Men döm om vår förvåning när vi drog upp gardinen på måndagen.

Det låg ett tunt snötäcke över marken och det blåste ännu kraftigare.

Sedan snöade det hela dagen och natten så på tisdags morgon var det mellan

5 – 10 cm. Jag skottade av terrassen tre gånger under dagen, det blåste

25 s/m i byarna och det var riktigt läskigt att gå genom skogen när lille Sixten

skulle ha sin promenad.

På eftermiddagen var en tid beställd för Sixten, det var klippning som gällde.

Det var en darrig och rädd hund som blev inburen till salongen men allt hade

gått bra och när vi hämtade honom efter 1,5 tim hade han fått en riktig

kolloklippning.

Vad gör man inte för att få upp värmen när någon snott pälsen.

Ha de, vi hörs

Nu har det gått några veckor sedan jag senast plitade på denna blogg,

och orsaken är denna att vår surf tagit slut på det mobila bredbandet

och det kostar ju en hel del att köpa ny.

Genom åren har det varit olika företag som lovat oss fiber för en inte

alltför blygsam summa men dessa har en efter en hoppat av när de insett

hur svårt det kan vara att gräva ner dessa trådar i skärgårdens bergsbeklädda

natur, överraskande va.

Årets första citronfjäril.

Nu har Telia aviserat om att all fast telefoni skall upphöra i början av Juni,

istället skall de sätta upp en mast i mitten på ön och den skall betjäna

både mobil som fast telefoni. Nu  undrar vän av ordning hur de skall hinna

få upp masten innan de bryter den fasta telefonin. Det är ju naturligtvis redan

sommargäster som har protesterat mot den nya masten.

Det kanske blir som med vindkraften att det blir stormöten och två läger,

bofasta mot sommargäster. Ibland blir man nästan förbannad på alla som

ska tycka så jädrans mycket.

Nog pratat om idioter, här går det sin gilla gång.

Vädret har nu en tid varit humant, ganska blåsigt emellanåt men solen har

i alla fall visat sej. Vi tar våra promenader för att försöka hålla bukfettet

i schack och hittills tycker jag nog att det gått bra.

I söndags grattade vi Wilda på hennes födelsedag.

Det serverades tårta och en god middag.

I tisdags var vi till Ikea och köpte nya sängar då de gamla hade sett sina

bästa dagar men på hemvägen kom ångesten krypande inte p.g.a priset

utan hur vi skulle få in de båda sängarna de var ju dubbelt så tjocka som

de gamla och dessa fick vi nästan använda skohorn för att få in i sovrummet.

Vår bostad är ju vad man kallar "compact living” i alla fall när det gäller att

få in möbler. Nu fick vi bära dem genom verkstaden in i tvättstugan och in i

duschrummet sedan var det stopp. Där fick vi göra en liten ommöblering

och lyckades med våra sista krafter pressa in dem i sovrummet, phu.

Nu står de äntligen på plats och Hustrun går och grunnar på om vi kanske

skulle byta dem mot en annan färg. Heliga moder ge mej kraft.

Ha de, vi hörs