Semestrarna är slut, skolorna har börjat och vi travar nu ensamma omkring

i lägret. Det påminner mej om när jag var barn och alla kompisar man haft

under sommaren åkte hem, det blir liksom en örombedövande tystnad och man

tror nästan att man är ensam i hela världen.

Då gäller det att plocka fram alla minnen man har efter sommaren och några

tänker jag redovisa här.

Det blev ju tillexempel en liten resa över Ålandshav med Malin Sofia och deras barn.

En mycket tevlig resa på många sätt med b.l.a ett strålande fint väder.

Vi bänkade oss på akterdäck och blev underhållna med ett ”musik-quiz” på ditresan.

Efter lite tvekan var vi med och tävlade

och det visade sej att det var ett lyckat drag. Själv var jag bara bisittare och hjälpte till

lite då och då. Sofia skrev nu mitt namn på hennes talong och det visade sej vid prisutdelningen

att det var två med åtta rätt av tio. Den elfte frågan var en utslagsfråga och bestod i var en

av medlemmarna i bandet bodde på för husnummer och där skrevs en sjua.

Han meddelade sedan att han bodde på nr:16 och ropade sedan upp mitt namn.

Det blev att knalla fram och motta priset bestående av en flaska ”bubbel” en T-tröja med

texten Ekerö-Linjen Vinnare på samt en biljett inkl. skärgårdsbord för två pers.

Inte så illa med tanken på vad det var för frågor.

Vi tog även en liten tur med vår egna båt ut till ”Fyggsten” där barnbarnen badade och fiskade.

Det har också jobbats en hel del då jag var mina döttrar behjälplig med att sätta upp

Easy Cover på väggarna och lägga golv på övervåningarna.

Nu är vi alltså ensamma och har fortsatt med vårt växthus. Hustrun som är en riktig klippa

har fogat grunden och börjat lägga marksten i huset då mina händer fortfarande är

lite klena. Skall tillbaka till rematologen i slutet av månaden så får vi se om de höjer dosen

med tabletter eller om det blir sprutor som verkar ha en bättre effekt.

Ha de, vi hörs.

Nu är vi snart inne i den sista semesterveckan för våra yngsta döttrar och sommaren

är över för denna gång. Men vi fär väl hoppas att det blir en fin höst i stället nu när

sommaren har varit lite halvdan. De senaste veckorna har det visserligen varit rätt

hyffsat förutom att man aldrig kunnat lita på metrologerna.

Deras så kallade ”prognoser” som de publicerar är lika trovärdiga som en bilskojares.

Blåst har det också gjort hela sommaren och det har varit till nackdel för en fritidsfiskare

som undertecknad. Vi har lagt ut nät några gånger vid vår brygga och fångsten kan man

väl inte klaga på. Första fångsten blev det fem fina Abborrar som vägde 2,5 kg tillsammans.

Andra gången två Abborrar på 5 respektive 6 hg.

I går morse var Ella och Ville med och drog upp en Lax på nästan 2 kg.

Så vi har inte blivit lottlösa med andra ord.

Tyvärr tar det en massa tid i anspråk då den mesta tiden av fiske med nät går ut på att

ta bort all skit som fastnat. Dock hade vi tur med den första rengöringen då vi fick

hjälp av grannar.

Det är riktigt trevligt att umgås på nätet ibland.

Vi har även varit på lite trevliga utflykter. I början av månaden hälsade vi på min

Spanske syssling från Skåne som nu hyrde en stuga i Hållnäs i norra Upland.

Det blev en trevlig samvaro med god mat i deras fina stuga.

Vi har även besökt makarna Ek i deras blomstrande hem i Drottningdal. Det grillades

och samspråkades långt in på småtimmarna.

Vid något tidigare inlägg på denna blogg har jag berättat om min kusin Karl som hade

ett rävgryt under sin stuga.

De fick då beskåda två söta rävungar som lekte på deras gräsmatta och de tog bilder som

jag visade. I lördagskväll var vi och hälsade på och fick se den ena rävungen som

fortfarande kommer på kvällen för att få lite mat.

I går fick även vi besök av ”Lucifer”. Det blev sommarens varmaste dag med brygghäng

hela dagen, bad och sol. Det var t.o.m så varmt att lilla Hustrun vågade sej ner i

böljan den blå. På kvällen grillades vår lax och den förtärdes med god aptit av både

stora och små.

Ha de, vi hörs.