Nu är det snart augusti och någon riktig sommarvärme har vi inte sett till

i lägret så därför blir man tvungen att jobba sej varm.

I söndags revs vår brygga med gemensamma krafter av Hustrun, Maria och Eddie

själv satt jag på avstånd vid köksbordet och tittade på samtidigt som jag

rensade ett gäng gula kantareller som vi inhandlat på marknaden.

Det blev till två jättegoda mackor kan jag tillägga.

I går morse var Eddie och jag och köpte tryckade plank till bryggans underrede och

vid hemkomsten satte vi igång med att bygga upp det hela igen. Vid dagens slut

var allt klart för att lägga locket på så att säga.

I morse blev det en sväng till brädgården igen för att införskaffa trall till locket.

När alla nödvändiga verktyg plockats fram var det bara att sätta igång och även

denna gång blev det ett gemensamhetsarbete, då av Eddie, Maria, Noel och

undertecknad samt mormor och Juni som hade förlagt sitt arbetet inomhus med

att baka bullar så inte vi andra skulle svälta ihjäl.

Vid ettiden begav jag mej in till vår närmsta stad och dess Hospital för en

magnetröntgen. Ni må tro att det var en stilig herre som i strumplästen och lång vit

särk gjorde entré till undersökningen. Efter att jag lagt mej på britsen och blivit

fastbunden skjutsades jag in i tuben. Det blev ett jädrans tutande och brölande innan

det var klart efter en halvannan timma. Kände mej lite omtumlade när jag kom ut

i väntrummet igen och fick träffa Hustrun som var med som moraliskt stöd.

När vi kom hem kunde vi konstatera att dotter och svärson gjort ett bara jobb,

bryggan var så gott som klar bara lite rensågning och montering av badstege återstår

sedan kan vår ”Uttern” som legat vid en gästhamn intill

åter lägga sej tillrätta vid hemmahamnen.

Ha de, vi hörs.

I går flyttade vi in i vårt nya sovrum, det tog nästan sex månader

att riva och bygga upp ett nytt och större sovrum inkl. tvättstuga.

Den sista veckan har inneburit avbrott i arbetet då ännu en resa gjordes till

akuten i Nortan och denna gång med Ambulans då mitt hjärta hoppade

lite konstigt med ojämn puls som följd. Fick stanna kvar ett antal timmar

med inkopplat EKG men när detta var ok blev jag utsparkad.

Min högerarm har inte heller varit till någon större hjälp

och som förresten fortfarande inte är speciellt hjälpsam,

men skam den som ger sej med lite assistans från Hustrun

som ju alltid har varit min högra hand så är vi nu klara och

sussar gott på natten.

I dag har vi även varit på en liten utflykt till ”Norrskedika” för att

beskåda ortens ”Loppmarknad”. Väldigt mycket folk var det i det fina vädret

och framför allt en jädrans massa prylar. Själv kom jag hem med lite

verktyg i form av ringnycklar, plattång och spårmejslar allt till en kostnad av

femtio bagis. Hustrun var naturligtvis överförtjust över detta kap då hon tycker

att jag har så få verktyg.

I går var sommaren här på blixtvisit igen, solen värmde på blommor och blad

men nu är regnet tillbaka, det är mörkt, grått och trist.

Ha de, vi hörs.

I lördags morse fick vi storfrämmande i alla fall var väl farkosten

som människorna anlände med ganska stor, det var min svåger

med fru tillika Hustruns bror och lilla Astrids och hennes mors morfar

och far som gjorde oss den ära, rena rama släktträffen med andra ord.

Regnet strilade som så många gånger förr denna sommar och tempen

var något kylslagen men stämningen var god när regnkläder och dylikt

hade skalats av.

På eftermiddagen sken det upp och det passade oss förträffligt då vi med

våra kompisar Lundqvist skulle cykla till ”Grisslan” för att dinera på

Ångbåtsbryggan. Det blev en väldigt skön och trevlig kväll med god mat

och en härlig solnedgång.

Ett glas rött smakar alltid gått på kommandobryggan inpå småtimmarna.

På söndag morgon blev det inspektion av segelbåten då även lilla Astrid

med familj dök upp för att inta frukost med morfar och Ylva.

På eftermiddagen fortsatte byggnationerna mellan regnskurarna och på kvällen

var vi inbjudna på middag hos Magnus och Emma.

När jag hade hängt in sladden till klyvsågen halkade jag min vana trogen och slog

mej så illa att smärta uppstod i min högra axel. Ja jag kan säga att hela min högerarm

var obrukbar så middagen fick intagas med vänster hand.

Efter middagen upptäcktes en lien svullnad på handen och det bestämdes ( över mitt huvud)

att undertecknad skyndsamt skulle transporteras till Akuten i ”Nortan”.

Inget var brutet men ledbandet till axeln var förmodligen avslitet eller trasigt. Blir kallad till

magnetröntgen om en vecka och till dess blir det till att knapra smärtstillande.

Väggarna på Akuten var prydda med b.l.a fiskedrag som opererats bort från

alltför ivriga sportfiskare.

Nu sitter jag alltså här med armen i band och är justerad och frustrerad över att inte kunna

göra något vettigt. Vårt sovrum är nästan klart och bryggan väntar på att bli reparerad.

Ha de, vi hörs.

På förmiddagen åkte lilla Hustrun och jag till Uppsala för att inhandla

lite material till vår byggnation samt lite impulsköp som i dag

innebar b.l.a ett nytt parasoll som var ännu större än det som vinden tog förra året

och kvaddade mot vår grill. Med lite eftertanke ett ganska smart drag när nu detta

är ett ännu större vindfång än det gamla.

Dagens middag.

Efter en fika vid hemkomsten stoppades yngsta dottern och barnbarnen in i bilen

för att tillbringa några timmar på äventyrsgolfen i ”Grisslan”.

Solen hade nu åter visat sej på himlen med lite varmare temperatur som följd,

men blåsten var besvärande, det tyckte i alla fall Hustrun då vinden påverkade just

hennes spel.

Vårt äldsta barnbarn Ella har under en längre tid tjatat om att hon vill lära mej

använda ”Instagram” vilket jag har insett vara helt omöjligt p.g.a mitt tillkortakommande

när det gäller datorer och telefoner.

Det spelar inte någon roll hur mycket de förklarar, när allt är klart har jag glömt alltsammans.

Känner mej nästan som gubben på färgreklamen som visats på tv.

Men idag för att underlätta och kanske inspirera mej gjorde hon en filmtrailer om

sin morfars kamp med hjärncellerna.

Håll till godo.

Ha de, vi hörs.

I morse när jag kom upp och skulle göra frukost kände jag mej iakttagen.

Vi har just avnjutit en god middag bestående av gravad lax med

dillstuvad färskpotatis från det egna landet. Skörden av potatis var tyvärr

ganska knapp i år ca: 1,5 – 2 kg på tolv stånd inte mycket till utdelning.

Det är ungefär som när man tippar på hästkrakarna har man en nedrans tur

får man igen insatsen. Men det var fina plugg, lagom storlek och lagom goda.

Vädret för dagen har varit tämligen gott, har hört att det åskat, haglat och

regnat på Väddölandet men här har vi bara fått några stänk precis som det

skall vara i ett paradis alltså.

Gårdagen var en fantastisk varm och skön dag, vi lastade båten med kaffe, saft och kakor

och begav oss ut till ”Fyggsten” där vi njöt av sol och bad på de varma klipporna.

Till och med undertecknad var i och rumlade runt i böljan den blå, medans lilla

Hustrun tyckte det räckte med att doppa alla sina tio små tår.

Byggnationerna avlöper som planerat i dag monterades en dörr in till tvättstugan,

Hustrun har målat fönsternischer och fönsterbågar och i morgon skall golvsockel

sågas och skjutas fast och är vädret gynnsamt skall även en gipsskiva kapas och sättas

upp vid garderobsväggen. Behöver nämligen stå utomhus för att kapa gipset då

utrymme krävs för detta göromål.

Våra bärbuskar är snart klara för skörd.

Hustruns rosor står i sin fulla prakt.

Ha de, vi hörs.

Nu har lilla Hustrun kommit ut för att tillbringa fyra långa veckor

i ”Paradiset” med sol och bad och dessemellan ryggläge i en vilstol.

Trodde ni ja. Jag kan meddela att hon redan har gått igenom alla blommor

i rabatterna, rensat, plockat och gallrat ur så nu ser det riktigt trevligt ut igen.

Själv känner jag mej lite deppig ty mina semesterdagar är redan förbrukade

och jag lär inte få några nya inom överskådlig tid. Men detta är väl något

man får försöka leva med fast det känns svårt.

Någon som däremot lättar upp stämningen här i huset är vår nya inhysing ”Kråkan”.

Hon är en mycket livlig liten krabat som ständigt jagar flugor, sitter med vid

frukostbordet och gärna låter sej matas med ost som mormor ger henne.

Idag var det kalas igen för vårt äldsta barnbarn Ella. Med vid fikabordet var

även lilla Astrid och hennes föräldrar. Det bjöds på en god tårta som mormor

snickrat ihop samt Ellas favorit ”Daimkakor”.

Idag var det även dags för Ella och Villes tur att leka skeppare.

En härlig middag serverades i kvällssolen av Sofia och Hustrun bestående av

grillad Lax med grillad potatis och grönsaker i ett litet knyte. Mycket gott.

Därefter blev det en rundtur runt ön för att konstatera att båten som så

olyckligt hamnade i Alsnåret fortfarande stod kvar.

Ha de, vi hörs.

Efter en regnig dag har jag dragit mej tillbaka till ”Brygghuset” där jag

för tillfället har mitt nattkvarter. Hustrun har återvänt till storstan och vår

mellandotter med barn får husera fritt i huvudbyggnaden.

Det är full rulle nu när samtliga telningar rumsterar fritt i lägret.

Ville och Noel kom springande på eftermiddagen med andan i halsen och ropade

”Morfar Morfar” lilla båten håller på att sjunka, de var blöta från topp till tå

och förklarade att de försökt att länsa den så gott de kunde men att de inte

fått ur allt vatten. Lite senare talade Maria om att hon sett att de var i båten

och hade vattenkrig med varandra. Konstigt det där att de inte lyckats

att länsa båten.

Lilla kattungen ”Kråkan” var på upptäcktsfärd i vårt hus i kväll, sprang runt och kollade

både här och där, plötsligt fick vi se att hon lugnt promenerade utanför fönstret

på fönsterblecket. Det blev att fortast möjligt locka tillbaka henne så inte hon skulle

rasa ner på backen. Efter denna halsbrytande manöver lade hon sej tillrätta på en

köksstol och sussade gott.

I fredags kväll var det varmt och skönt, efter att ha ätit vår middag ute satt vi

kvar till in på småtimmarna och njöt av den varma sommarnatten.

Plötsligt ser vi något blått som blinkar genom träden vid Kolskärsbron

och lite senare dyker en ambulans upp på brobanken.

Efter ytterligare några minuter kommer en brandbil på utryckning och därefter

en polisbil med blåljus samtidigt som en ambulanshelikopter passerar.

Det var alltså fullt pådrag i den ljumma sommarkvällen.

På lördagen kunde man läsa i Norrtälje tidning att en båt hade parkerats

lite olämpligt vid Askholmen.

När vi dagen efter åkte runt ön kunde vi konstatera att skepparen på nämnda

farkost förmodligen hade fått lite för mycket innanför sin väst.

Båten hade kanat över stock och sten och inte stannat förrän ca: 25 – 30 meter upp på land.

Föraren hade tydligen klivit ur sin båt och lugnt vandrat därifrån.

Som sagt var ”Plötsligt händer det” och ingen kan skydda sej från detta.

Ha de, vi hörs.

Nu har jag njutit av det underbara vädret i två dagar solen har

gassat ner på vårt paradis, ibland har man nästan undrat om man har

hamnat på det där andra stället som lär vara så varmt. Men så illa

har det dock inte varit för oss, däremot har vår trådlösa yttertermometer kollapsat

i värmen, den senaste noteringen visade 42 grader sedan kastade den in handduken

och visar numera bara ett antal streck.

Fiskelyckan har varit god dessa dagar och jag har plockat upp sammanlagt

tio riktigt fina Abborrar som vägt runt fyra fem hekto.

I tisdags kväll när jag lagt näten var det ett stilla blankt vatten som jag färdades på

det var nästan så man inte ville åka iland.

På onsdagens morgon var det lika fint då man kunde njuta ytterligare en stund.

Felix är lite morgon trött.

På torsdag morgon åkte jag in till ”Nortan” för att möta upp två av våra barnbarn

som skulle tillbringa ett dygn tillsammans med Morfar innan mamma och pappa kom ut.

Vid hemkomsten serverades det glass till de små barnen och jag tror även att Felix

blev lite sugen.

Därefter blev det en lektion i båtmans vett då de på egen hand fick

manövrera lilla båten med ”El - snurran”.

När min egen mamma var i Noels ålder framförde hon sin fars 10 meters fiskebåt

med den äran. Själv rultade jag ner i sjöboden vid tre års ålder och startade min

fars 9 meters passagerarbåt och backade ut ur sjöboden.

Det skall börjas i tid.....

Resten av dagen blev det vattenlek i ett vatten som höll 18 grader.

På torsdags kvällen lades näten ut igen och på fredags morgonen hoppade ungarna

upp vid sjutiden utan knot för att följa med och vittja.

Det blev årets största fångst med fyra stöddiga Abborrar samt några Idar.

Felix väntar på bryggan.

På dagen kom min kusin Karl med fru och barnbarn ner för en ”bryggfika”

barnen badade och lekte medan vi vuxna satt och svalkade oss i den lätta

sjöbrisen.

Ha de, vi hörs.