I lördags bar det iväg till Borlänge för att gratta min storasyster som

hade blivit ytterligare ett år äldre, det blir ju så med åren och även

jag har råkat ut för detta trauma.

Till vår hjälp på resan tänkte vi använda min ”GPS” i mobilen.

Hustrun som är en mycket teknisk person om man jämför med undertecknad,

skulle stå för allt knappande medan jag framförde vårt fordon.

Men när vi kommit till Uppsala stod den faan fortfarande och stampade vid Knivsta.

Hur fasen kan detta hända. Tänk att alla hjälpmedel som jag införskaffar

i själva verket är ett stjälpmedel.

Ja ja, till Gävle hittar man ju tänkte jag och gav på ett extra kol.

Väl framme vid denna stad fick Hustrun i alla fall

igång sin ”mobil GPS” som så småningom kunde lotsa oss fram till syrran.

Hunden ”Tosse” gillar Hustrun, satt som ett frimärke på henne hela helgen.

På söndagen blev det en överrasknings lunch som syrrans fyra barn ordnat.

Denna gick av stapeln på ”Rankhyttans herrgård” ett mycket häftigt ställe

långt bort i skogen. God mat i en underbar miljö.

Självaste ”Gustav Vasa” var avporträtterad på en stor målning i matsalen.

Det märkliga med denna målning var att från vilket håll man än tittade på tavlan

pekade Gustavs vänstra doja rakt mot en.

Ha de, vi hörs.