I söndags kväll kom hösten till vår lilla ö. Regnet vräkte ner

och det började blåsa mellan 15 – 20 sekundmeter.

På måndagsmorgonen innan vi stigit upp hörde vi steg på grusgången

utanför vårt sovrum. När jag tittade ut såg jag en björn utanför.

Det var vår granne Björn L. som meddelade oss att en stor björk hade

rasat ner på vår väg, ska du eller jag såga ner den frågade han.

Det blev alltså jag och Hustrun som var de yngsta som kapade upp den.

Vid en närmare inspektion av vår tomt kunde vi konstatera att stormen hade

vräkt omkull det mesta som gick att få omkull.

En mängd blomkrukor hade tippat, en av Sofias stolar hade rasat i backen

och båten var fylld med vatten. På kvällen var vattenmätaren så gott som

full, bara några millimeter kvar innan de runnit över. Alltså närmare 60 mm

på ett dygn.

Dagen har emellanåt bjudit på solsken men mellan solglimtarna har det kommit

kraftiga hagelskurar. Vi har i alla fall tagit upp stora båten och i stort sett

färdigställt vårt nuvarande projekt.

I morgon blir det att plocka ihop allt och packa bilen för färd hem till Väsby.

På kvällen väntar en resa t.o.r till Örebro, oj vad jag längtar.

Ha de, vi hörs.

I dag är det söndag och vi slipper åka hem för att jobba.

Jag har mina tre fridagar och Hustrun har tagit ledigt för att tillbringa

tiden med sin make. En mycket härlig känsla är det att kunna sitta här

och kura skymning, ta ett glas vin och bara mysa.

Vi anlände lägret redan sent i torsdagskväll för att kunna närvara på vår

närmsta grannes begravning, ett sorgligt kapitel i sej när öns äldsta innevånare

lämnar jordelivet men så är ju spelets regler.

Gårdagen var en betydligt trevligare dag. På förmiddagen jobbade jag på med

mitt projekt och Hustrun klippte alla gräsmattor här uppe.

På eftermiddagen åkte vi över till våra kompisar på”Sofielund” för en trevlig

samvaro tillsammans med ett gäng ”röda skaldjur” som brukar benämnas som kräftor.

Efter vår måltid som förövrigt bestod av räkor och paj var det dags för ett dopp i polen.

Jag kan säga att det var det varmaste bad jag någonsin utsatt min vackra kropp för.

Vattnet i denna pol höll nämligen en temperatur av 30,5 grader. Frågade faktiskt om

de hade kokat kräftorna på nämnda plats men så var alltså inte fallet fick jag förklarat för mej.

Men jag kan upplysa herrskapet som läser detta att det var en otroligt härlig känsla,

10 – 12 grader i luften och detta sköna vatten som omslöt oss.

Men säg det som varar för evigt, vi var tvungna att lämna detta ljuvliga element för

att återgå till den kyliga verkligheten, men ett härligt minne är det att ta med sej

när frosten sätter in.

Tack Herr och Fru Lundqvist för en härlig samvaro.

Ha de, vi hörs.

Vilket otroligt fint väder det var i helgen, visserligen mycket dimma

på mornarna men sedan rena rama sommarvädret.

Ett litet konstigt fenomen såg vi också på fredagskvällen när vi satt vid

köksfönstret och tittade ut. En röd strimma speglade sej i vattnet från stranden

och utåt. Själv trodde jag det var månen men Hustrun som är en klok

kvinna påstod att det var solen. Det konstiga var att varken solen eller

månen var synlig för tillfället.

När vi anlände lägret på fredagen blev vi varse vad svampar kan åstadkomma.

De hade stjälpt en blomkruka som Hustrun ställt på gräsmattan förra veckan.

Lördagens lunch inmundigades på ”L8” vid ytterhamnen i ett härligt solsken.

Arbete var det ingen brist på heller. Eddie panelade lillstugan och sågade ner grenar,

Maria målade, Hustrun klippte gräs, rensade blommor och rödfärgade det jag byggde.

När helgen nu är över var det skönt att få vila upp sej på sitt ordinarie jobb.

En skön fika i det fria.

Visst är det typiskt att vädret skall vara som finast när det är dags att åka hem   .

Ha de, vi hörs. 

Ja nu är det torsdag kväll igen och fredagen är inom räckhåll.

Röstningen är avklarad, handlingen är klar, Hustrun är ute på en

promenad och jag har plockat upp varorna och ätit middag.

I morgon kväll bär det av till vårt paradis för en skön avkoppling,

med andra ord lite snickeri jobb och trädgårdsarbete.

Undrar om Hustruns blommor är lika vackra denna helg.

 Ha de, vi hörs.

Gårdagen började så bra, var ut och handlade lite på förmiddagen

tog det lugnt och njöt av att vara ledig.

Vid lunchtid var det dags att plocka isär duschblandaren för att smörja

upp den så den inte var så trög, men först skulle huvudkranen till

lägenheten stängas av.

Problemet var att denna satt bakom vårt linneskåp i förrådet.

Fick plocka ur allt linne och lägga i vardagsrummet för att sedan

orka baxa fram garderoben som stod dikt mot kranarna.

Kallvattnet gick galant att stänga av men varmvatten kranen var trög,

därför beslutade jag mej för att använde en liten tång, vilket jag inte skulle ha gjort.

Kranen brast och det började läcka varmvatten.

Blixtsnabbt hämtades en hel hoper hushållspapper för att suga upp vattnet,

därefter letades det fram en balja.

Sedan en språngmarsch ner till fastighetskontoret för att konstatera att dessa

herrar inte var på plats. Alltså en språngmarsch hem igen för att ringa

felanmälan. De ringde upp vår lila fastighetsskötare som sedan ringde mej.

När jag framfört mitt problem förstod jag att samme man hade räknat med

en lugn och skön eftermiddag.

SAATANS JÄÄVLAR skriker han i luren, då måste jag ringa rörmokaren.

Efter en halvtimma ringde det på dörren och två storväxta rörisar undrade var

läckan fanns. När de konstaterat var felet satt skulle huvudkranen för hela porten

stängas av.

De ringde fastighetsskötaren som skulle öppna dörren till det rum där kranen var belägen.

Två vändor fick han åka för att få med sej rätt nyckel. Själv höll jag koll på

vattennivån i baljan.

Nu är vattnet avstängt sa röris så nu är det lugnt och så började han demontera rören.

Plötsligt började han skrika efter trasor och mera papper, det var nämligen någon hyresgäst

som öppnat en kran högre upp i huset och då forsade allt vatten ur rören och ut på

golvet hos oss.

Efter en halvtimmas jobb var felet åtgärdat vattnet upptorkat och jag kunde ånyo göra

ett försök att smörja den förbannade kranen.

Slutet gott nästan allting gott.

Ha de, vi hörs.

I dag är det min lediga onsdag, en bra dag för att fixa lite på hemmaplan.

Var ner till Bauhaus för att köpa en ny skottkärra som det var extrapris på.

När jag kommer fram till kassan står där en tjej i 20 års åldern och skall

ta betalt. Jag hivar upp skaklarna plus hjulet som var inlindat i ett paket

och lyfte sedan upp flaket så hon kunde skanna detta..

Priset kom upp på skärmen 169 bagis.

Sedan när hon även skulle ta betalt för skaklarna protesterade jag och

sa att i så fall skulle jag inte ha någon kärra.

Ska du inte köpa kärran säger förvånat.

Jo men jag tänker inte betala extra för hjul och skaklar,

de brukar väl ingå i en skottkärra.

Men det var inte lilla fröken så säker på så hon tillkallade en kollega

som genast konstaterade att de ingick i priset.

Hade jag frågat lilla damen om musik eller smink hade hon säkert

gjort en längre utläggning men det där med hur en skottkärra ser ut

gick hon allt bet på.

Hustrun råkade ut för en liknande händelse när hon skulle köpa ett par

skor på extrapris för några år sedan.

Skona skulle kosta 150 bagis och den självsäkra ynglingen i kassan

stämplade in 300.

När Hustrun protesterade förklarade han självsäkert

att det rörde sej faktiskt om två stycken skor och då blir det alltså 300:-

Ja ibland blir man förvånad.

Ha de, vi hörs.

Nu har mina fridagar tagit slut för denna gång och kneget har börjat.

Åkte till jobbet som vanligt i morse, blåste ut nycklarna och sorterade

följesedlar. När jag sedan skulle hoppa upp i bilen tog det skruv ordentligt.

Fick nämligen en kraftig yrsel attack och måste ta stöd mot bilen en stund,

men bara efter en halv minut blev det bättre igen och jag kunde starta.

Färden blev inte så lång, runt huset och till kontoret där jag ställde ekipaget,

sjukade mej och åkte hem.

Har sedan varit till närakuten på en undersökning där de kopplade på mej en

massa sladdar på hela kroppen för att ta ett EKG. Det visade sej dock att den

nya apparaten som skulle leverera all fakta om mitt tillstånd direkt på

min journal inte var så samarbetsvillig denna morgon så det var att plocka

fram ”gamla Bettan” ur sitt förråd och köra på papper.

Det togs även prover på blodtryck och blodsocker och allt var perfekt

enligt farbror Doktorn som uppenbarade sej efter all provtagning.

Jaha då funkade alltså inte detta heller utan man får åka till jobbet i morgon också.

Min ledighet innebar ett mycket roligare arbete då jag fick åstadkomma

lite med mina händer, en sysselsättning som jag uppskattar mycket mer

än att trängas med andra trafikanter.

På lördagen var det avkoppling, jag överraskade ju min Hustru med en

resa till Prag när hon fyllde år och då kunde ju inte hon vara sämre utan

överraskade mej med ytterligare en utlandsresa nämligen en skön tur

till vårat grannland Åland. God mat och dryck samt påfyllning av

ölförrådet är ju inte så dumt.

Vädret dessa dagar har varit växlande, när jag kom ut i onsdags morse hade det

blåst något fruktansvärt och kommit 29 mm regn, det mesta på tisdagen enligt min kusin Karl.

De andra dagarna var helt ok och naturligtvis söndagen då vi skulle åka hem.

Ha de, vi hörs.