I går natt körde jag en lastbil med släp, dryga 25 m. lång mellan Stockholm och Örebro,

och detta var ingen trevlig resa. När jag kom hem åt jag frukost med min kära Hustru och

begav mej sedan ut till landet och den resan var faktiskt ännu värre. Tog mej 2,5 tim.

att komma fram mot 1,5 i vanliga fall. Hastigheten var ej högre än 70 km/tim på de sträckor

som var något så när snöfria, annars låg hastigheten runt 50-60.

Här ute var det ett fruktansvärt väder, kraftigt snöfall och en vind runt 22 sek.m

Fick börja med att skotta upp så jag fick in bilen innan ”Lelle” kom och plogade.

Snödjupet ligger runt 40 cm på vissa ställen p.g.a drivbildning.

I dag när jag gick ner till bryggan var snön jämt med stövelskaften.

I dag har jag färdigställt köksväggen och jag måste nog ge min Hustrus make en eloge

för hans handlag. Inte nog med att han tar sej ett järn ibland, idag har han även visat

att han behärska ett strykjärn. Har strukit köksgardinen, satt upp densamme och även fått

rynkhuvudet uppåt. Inte illa med tanke på hur han ställde till det förra året och satte upp

fel gardiner i fel rum. Hustru fick faktiskt ägna flera timmar åt att rätta till eländet.

På eftermiddagen tog jag en promenad över bron. Fjärden låg spegelblank, det var ett

magiskt ljus och träden speglade sej i vattnet.

Tystnaden är också fullkomlig när trädens grenar är täckta med snö som dämpar alla

ljud från de fåtal bilar som färdas på vägen.

Inte undra på att man trivs rätt bra här ute i havsbandet.

Ha de, vi hörs.

Ja nu har det hänt igen, att Hustrun och jag ätit frukost tillsammans på en

vardagsmorgon. Detta har inte inträffat sedan någon gång på 80-talet och

det känns riktigt trevligt. Vi sitter där med tända ljus och glor på varandra.

Hustrun morgontrött och jag kvällstrött. Men för att vi inte ska behöva nöta

så mycket på varandra har vi delat upp det i två omgångar

med max tre mornar i rad. Det får räcka så länge.

I morgon blir det sista morgonen för denna period sedan förpassar jag mej ut

till paradiset för några dagar så lilla Hustrun får vila upp sej.

Vädret ser ju ut att bli skapligt där ute i slutet av veckan, om de håller vad de lovar.

Jag ska färdigställa väggen i köket med foder sockel och taklist.

Ska även sätta upp en nyinköpt gardinstång, stryka gardinen och sätta upp den,

samt ställa upp den nyinköpta adventsljusstaken, mycket försiktigt kan jag tillägga.

Mitt på dagen i söndags kom även solen till vår ö. Det blev ett underbart solljus

och man hade som vanligt lust att ringa sej sjuk för att kunna stanna kvar några dagar.

När vi satt i verandan på lördags eftermiddagen och kurade skymning hördes ett pipande.

Hustrun och jag tittade på varandra och undrade vad det var. Plötsligt kunde vi höra ett

jamande utanför.  Hustrun öppnade dörren och in kommer en liten svart ungkatt.

Ja ha, tänkte jag, ännu en sommarkatt som blivit lämnad vind för våg när semestern

var slut. Hungrig verka den vara också.

Den vandrade in i köket och tittade sej nyfiket omkring. Jag gick efter och höll 

på att snubbla över katten p.g.a att den hela tiden strök sej mot mina ben.

Jag serverade en varmkorv som den utan prut förtärde.

Ytterligare en korv skivades upp och den försvann samma väg.

Det var en ganska mysig katt, hoppade upp i soffan bredvid mej för att bli kliad.

När vi åt middag satt den bredvid Hustrun på kökssoffan och tittade ut genom fönstret.

Undrar vad hon heter sa jag, men Hustrun som är kattkännare påstod att det var en hankatt,

det ser man sa hon.

Frågade Hustrun om vi skulle ta katten med oss hem, men med bara en blick från henne

hade jag svaret. Ringde till grannen Björn men inte ens han visste vems katt det var.

Efter en stund ringer Björn tillbaka och meddelar att ”Lelle” kommer och hämtar katten snart.

Det visade sej att ”Lelles” dotter rest till Tailand och de var kattvakter under tiden.

De hade släppt ut katten i onsdags och inte sett till den sedan dess.

Inte undra på att de var hungrig.

Katten hette förresten ”Mimmi”.

Ha de, vi hörs.

Ja då har vintern kommit även hit. I går när vi kom ut var det ca: 5 cm. alltså betydligt

mindre än söder ut. Det började snöa ymnigt sista biten och det har snöat i natt

så i morse var det ungefär 1,5 dm. Dagen har bjudit på ett helt ok väder, mörka moln

i norr men solen har tittat fram och lyst upp tillvaron lite då och då.

Hustrun började måla fönsterväggen samt fönsterbrädan, för att få lite ljus vid själva

strykningen lät hon advensljusstaken stå kvar en stund på fönsterbrädan.

Nu är det ju så att ”den man umgås med blir man lik”, så när hon stod där och

målade råkade hon trampa på sladden till nämnda ljuskälla.

Staken vippade i golv och slocknade. (Kunde faktiskt inte ha gjort det bättre själv.)

Mitt på dagen åkte vi på julmarknad i Grisslehamn.

En ganska spartansk och tråkig historia som i år var placerad

vid dansbanan, och inte alls lika mysig som när den var belägen vid ”Hengströms” museet.

Vi skulle samtidigt passa på att köpa nya glödlampor till staken. Gick in på ICA

och hittade våra glödlampor. Vi behövde sju stycken och förpackningen innehöll tre.

Snabbt räknat skulle vi köpa tre förpackningar, problemet var att det bara fanns två.

Den tredje fick alltså inhandlas på macken.

Tog även en prommenad i hamnen.

Nya problem uppstod. Det gick bara att lossa sex glödlampor den sjunde satt som berget.

Uppfinningsrik som jag är hämtades en polygrip och med ett ömt grepp vred jag lampan

försiktigt och den gick sönder. Nu har vi petat upp sockeln och fått i den sjunde glödlampan

och kan ni tänka er den fungerar inte alls.

Den ovannämnda ljuskällan är nu kastad till H-vete och skall där förbli i all evighet.

Typiskt, samma problem varje år med dessa förbannade ljusstakar.

Ha de, vi hörs.