Vi kom ut till landet söndag före Jul, mycket snö så vi fick parkera bilen

på den övre infarten. Julafton ägnade vi till att skotta bort en tillfrusen plogvall

så bilen kunde parkeras lite närmare. Det blåste en kraftig ostlig vind så någon

promenad var det inte att tänka på. Vi och katten fick sitta inne och mysa

med tända ljus, dricka glögg och må bra.

På Juldagsmorgonen blev det väckning kl 04,30 åt en enklare frukost innan vi åkte iväg till

Julottan i Singö Kyrka. Vid närmare eftertanke erinrade jag mej att det var 32 år sedan

jag sist besökte en Julotta.

Då var det Farmor, Maria och jag som trotsade trötthet, snö och kyla för att bevittna

det hela, och efter ”Ottan” fick vi uppsöka provinsial Läkaren på orten då dottern

råkat få öroninflammation.

Men denna gång blev en mycket stämningsfull tillställning och inget öronbesvär,

kyrkan var upplyst med mängder av stearinljus, mycket körsång av lokala förmågor

och en trevlig präst som visade sej kunna delegera ut texter till vaktmästare

och övrig personal så han inte behövde läsa allt själv, alltså modernt och bra.

Annat var det förr i tiden då präststackarn fick stå och rabbla allt själv.

Efter ”Ottan” hade vi turen att stöta på kusin Annmari med make i folkvimlet,

blev hembjudna till dem på lite ”Kyrkfika” med mackor, gott och trevligt.

Lite senare på dagen blev det i alla fall en kortare promenad. Hade tänkt gå över bron

men p.g.a den hårda blåsten ändrades planerna och vi gick en sväng i

skogen där det var betydligt lugnare.

Annandagen blev också en innesittar dag, regnet strilade ner hela dagen så inte ens

katten ville ge sej ut. Själv blev jag ändå tvungen att förpassa mej ut och fylla på lite

fågelmat så våra stackars fåglar inte skulle gå svältdöden till mötes.

I dag på förmiddagen blev det bättre väder, regnet har upphört men fortfarande

plusgrader. Till lunch kom Sofia, Ella och Ville för att titta hur morfar och mormor

klarar sej här ute, och de kunde nog konstatera att vi har det gott.

I morgon hoppas jag det har frusit till så det blir ”stöttingsföre” i långa backen.

Ha de, vi hörs.