Nu har vi jobbat en vecka sedan hemkomsten från ”Mallis” och ramlat in i de gamla

vanliga rutinerna, klockan ringer alldeles för tidigt på morgonen, man irrar omkring

i ett medvetslöst tillstånd tills man öppnar ytterdörren och kommer ut i kylan.

Tanken har faktiskt slagit mej flera gånger att man borde ha stannat kvar och njutit av

den fina naturen och de underbart sköna och varma kvällarna några veckor till.

Ett minne att titta på.

I helgen var vi ut och tittade till vårt ”paradis” som vi inte har besökt på tre veckor.

Allt var som vanligt, det vill säga flera blomkrukor hade stjälpt och de förbannade rådjuren

hade knaprat på alla blommor. Änglatrumpeten hade blivit jättestor och de hade

kommit massor av nya knoppar. Så dags nu när de inte hinner att blomma ut.

När vi åkte ut i fredags hade vi Noel och Juni som passagerare och underhållare.

Jag tror nästan att lilla Juni höll låda hela vägen, förstår inte vad hon har fått

denna ”svada” ifrån, men roligt är de att lyssna på dem.

Noel åkte på en propp av syrran i veckan så gaddarna rök. Tjusig kille va?

En lättare lunch i solskenet.

Maria dök upp på lördag förmiddag. Mormor och hela gänget var ut i skogen och

plockade några liter ”trattisar” som delvis användes till middagen.

Barnen ville även åka lite båt så det var väl lika bra att ta en runda runt ön fast det blåste.

De satt ute medan vi åkte på yttersidan men när vi passerat Singöbron och kommit in i ”Askholmshålet” kom de in i ruffen. Jag började prata med dem men upptäckte snart

att det var lönlöst. Juni satt som en hösäck och halvsov medan Noel låg på britsen

bakom mej i samma tillstånd. Sjön suger tydligen.

Tillbaka till hemmahamnen.

Vår höstvecka då vi plockar undan alla möbler och blommor var ju förbrukad så det blev hårdkörning för att hinna ikapp, och jag får säga att vi hann med en hel del.

Alla möbler står nu i förrådet och de flesta blommor som skall övervintras står inomhus.

Hustrun gjorde en tapper insats och klippte allt gräs samt trimmade runt alla kanter.

Läkten som var kvar är uppspikad och Hustrun har rödmålat den sista biten av väggen.

Vi kände oss rätt nöjda när vi återvände hem kan jag säga.

En fika med drömtårta innan vi åkte hem.

Ha de, vi hörs.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det kommit ett antal kraftiga regnskurar i några dagar. Marken är mättad och det forsar vatten i de gamla spåren efter skogsmaskinerna som härjade här för något år sedan. Jag har tömt regnmätaren så många gånger att jag glömt hur mycket ...

Idag vräker regnet ner utanför vårt fönster. Det är den sista dagen på årets sista sommarmånad, och hösten verkar redan ha gjort sitt intåg. Visserligen behöver vi regn, men man tänker ju som vanligt. Varför ska regnet komma just idag, kan det inte r...

I slutet på Mars hade all snö försvunnit, det började torka upp i skog och mark, solen värmde mot husväggar, blåsippor och tussilago stack upp lite här och var på tomten. Veden som vi fått hämta på min kusins mark var kapad och klyven samt förp...

Nu är sportlovet över och vi har haft förmånen att ha två av våra döttrar med familj på besök i några dagar. Vädret har varit på topp, solsken varje dag med vårkänsla i luften. Vi har tagit flera promenader på isiga stigar och vägar men gud ske...

I måndags inföll ju denna dag och förr i världen när vi alla bodde i Väsby brukade jag leverera en bukett tulpaner till våra älskade döttrar. Men sedan några år tillbaka är vi ju nu utspridda lite här och var så Hustrun tyckte att jag kunde ju ge d...