Det har varit en magnifik helg för min del, god mat och dryck samt ett bra fiske.

Mästerkocken är på G. Fredagens middag serverad.

Tack Gunnel för en underbart god mat.

Började Lördagen med en stadig frukost, sedan ner till båten för att starta det första fiskepasset. Miklos drog upp den första Gäddan, ca 1,5 kg redan
efter en timma, sedan var det dött, blåste kanske för mycket.

Vid tolvtiden begav vi oss hem. Tog bilen och åkte till Gamla Huddik, en jätte mysig stad med många fina gamla hus.

Vid hemkomsten serverades en god sill lunch, sedan bar det av igen ut på vattnet. Det hade mojnat lite och solen värmde skönt, med andra ord en njutning att fiska. Fångsten blev god, 4 Gäddor till plockades upp, alltså 5 Gäddor totalt.

Det blev ingen överraskning att storfiskaren Miklos drog upp de tre
största, mellan 1,5 och 3 kg vägde de.

Gäddan hade svalt den stora wobblern.

Mina däremot var mindre, en var så liten att man kunde förväxla den med ”wobblern” som den högg på.

Ja ska sanningen fram så högg den inte heller. Det var nog ett stort misstag att den överhuvud taget fastnade. När jag fick in den till båten såg vi att den

stackars Gäddkraken hade råkat fått draget i pallet och fastnat.

Stackars sate vad snopen den skulle ha blivit.

Den andre var aningen större men hade av fri vilja bitit i draget.

Det är konstigt det där, har spelatpå ”Harry Boy” i flera år, och de runt 20 hästkrakarna som är med på kupongen orkar knappt ta sej över mållinjen,

och så kastar man ut ett drag i en stor jädrans sjö och lyckas pricka en ynka
liten Gädda rakt i pallet. Vist är det konstigt och orättvist.

Vid hemkomsten möttes jag av en skinande blank lägenhet och en utschasad  Hustru. Jag hade förmanat henne att ta det lite lugnt i helgen men hon hade tydligen trotsat denna uppmaning och istället farit runt som ett skållat Troll

för att städa lägenheten och putsa alla fönster medan gubben var borta.

Hade tydligen hunnit med att vara ut och shoppa också , samt besöka
barnbarnen. Hur hinner människan.

Upplyste mej även om att hon funnit en hel Råttkoloni som satt och häckade ovanpå golvsockeln under våra sängar.

Typiskt att det skulle våga sej fram så fort ”Husbonn” åkte bort.

Efter en lättare lunch begav vi oss till Jocke och Malin, jag tänkte fortsätta

med att få bort den bångstyriga stenen utanför trappan. Varje gång när jag har
lyckats att få bort en del av stenen strejkar Cobran och jag får göra ett uppehåll tills den svalnat. Ett tidsödande jobb med andra ord.

Sist jag var där fastnade även en borr och nu var tiden inne att få bort den.

Jo då det gick bra, men nu har den andra borren fast istället.

Fortsättning följer.

Ha de, vi hörs.