Idag är det torsdag = handling. Jag ska själv efter jobbet åka till Rusta och kolla efter en kökskran till annexet, och byta ut den som jag slaktade i går. Av erfarenhet ska jag köpa en enkel kran som är lätt att montera. Sedan tänkte jag, om jag hinner åka till mattaffären och kolla efter en speciell matta som jag vill ha till rummet i bastun. När hustrun kommer hem ska vi köpa färg till lekstugan och till rummet som jag nämnde nyss. Sedan blir det handling av mat till helgen. Synd bara att det är så dåligt väder. Hade gärna suttit och ätit middag på terrassen i kväll. Det har ju tyvärr inte blivit av så många gånger i år, av naturliga själ.

När jag åkte hem på lunchen i dag var jag tvungen att stanna till på OK, och köpa ett litet paraply så jag inte skulle bli dyblöt medan jag gick in. Kan ha nytta av det hela dagen som det verkar.

Ha de, vi hörs.

I kväll har jag varit till landet med virke. En snabb färd fram och tillbaka. Kom hem straxt före kl.21 Hade även fyra cyklar med ut. Eddie och Marias, Noels och Ellas gamla som Wilda skulle få låna. Jag kan säga att Wildas ögon strålade när hon fick se den. Och det blev en åktur meddetsamma. Hon var inte så van, så ibland trampade hon framåt och ibland blev det tvärstopp när hon trampade bakåt. Men roligt var det.

Var ner till bryggan och morsade på Sivan också. Hon ligger där hon ligger fortfarande. Ger mej tusan på att Sören är steril. Har det inte blivit några ungar till helgen vet i tusan om hon inte blir vräkt.

Maria klagade på varmvatten kranen på toan. Gick inte att stänga av helt, så jag tänkte det var bäst att byta packningar på den när jag ändå var där. Det höll på att sluta riktigt illa. Varmvatten packningen gick bra att byta, men till kallvattnet satt den fast, Jag var tvungen att sätta den i skruvstädet och vrida lös den. Pang så var den förstörd. Vad göra. Inga reservdelar. Utan vatten resten av veckan. Turligt nog så fanns det en liknande kran uppe i annexet som jag kunde låna. Provade att sätta på vattnet igen, men det skvalade lite fast kranen var stängd. Ur med käglan igen, och lös med en ficklampa i hålet. Där satt det som en svetsloppa  och hindrade packningen från att täta. Har aldrig varit med om det förut.

Nu är det bingen som gäller. Känner mej ganska trött. 7 arbetsdagar kvar.

God natt och sov gott.

Glasbiten jag fick i foten i går, har vi inte återfunnit. Hustrun gjorde en koll i gårkväll men hittade inget. Har kanske ramlat ur själv, eller så har den börjat vandra i kroppen. Hustrun nämnde faktiskt något om att jag fått väldigt vassa armbågar.

För övrigt är jag pigg och glad, beror nog på vädret och att vi inte har semester ännu. Men det är ju synd om dom stackarna som är lediga nu.

I dag efter jobbet ska jag lasta det tryckade virket på släpet, sedan åker jag ut med det i morgon. Ska nämligen försöka få med mej gipsskivor på fredag, samt ett laminatgolv som Jocke ville få ut. I kväll tänkte jag köra med högtrycken på terrassgolvet. Det har blivit så fult längst ut, för att grannen över hela tiden vattnar det åt oss. Märker jag hon är ute på sin terrass ska hon nog få en släng av sleven hon också.

Ha de, vihörs.

Nej det är inte jul ännu. Det sägs ju att ”ditt hem är din borg”. Och så sägs det att den farligaste platsen är hemmet. Nu kan jag konstatera att det sistnämnda är rätt.

I dag när jag kom hem till lunch hade troligen min kära hustru tappat ett glaslock på golvet så det hade rämnat. Bitarna hade hon lagt upp i en prydlig hög på bänken. Själv klampade jag omkring i vanlig ordning, på köksgolvet för att fixa till lite lunch. Plötsligt, ja vad tror ni hände. Jo en liten glasbit låg tydligen kvar på golvet, men det gör den inte längre. Den sitter nu mera i min häl.

Kände med fingret att det var lite vasst. Gick in i badrummet och hämtade en pincett för att plocka ut den lite snabbt. Det verkade ju enkelt, när jag kände lite av glasbiten. Men då är det ju det där med ålder och vighet. Först satte jag mej och försökte vrida upp fotsulan, men det var ju dömt att misslyckas. Sedan böjde jag knäet och lag upp foten på tvättstället, och det gick ju bra. Men sedan behövde jag ju vrida överkroppen för att komma åt glasbiten. Det visade sej att då stramade det väldigt mycket i midjan, ja det till och med gjorde ont. Ja ja, där midjan satt för några år sedan. Det slutade med att jag fick ge upp alla försök. Nu får jag vänta till lilla hustrun dyker upp och kan hjälpa mej. Nu mera trippar jag fram på tå. Där av rubriken.

Ha de, vi hörs.

I dag var det tungt att åka hem från landet. Lämnade ett soligt och varmt väder, samt alla grannar runt omkring som hade semester. Och inte gjorde det ju saken bättre att två av döttrarna skulle tillbringa sin ledighet där ute. Usch och fy. Men den som spar, och så vidare. Vi får väl se hur tongångarna går när alla åker hem för att jobba och vi får vara kvar……

i spöregnet. Nej nu ska jag inte måla f-n på väggen. Det blir säkert bra, bara man är ledig.

Apropå måla, så måste vi köpa färg till nästa helg. Det börjar att arta sej nere i bastun nu, tycker jag. Förra söndagen blev jag lite förvirrad när det var så många som tyckte till. Men nu känns det som man är inne på banan igen. Det är visserligen bra att få höra andras åsikter, då kan man välja och vraka som man vill och plocka fram det man tycker är bra. Satt faktiskt och summerade i går kväll och fann en bra lösning som passar mej. Det är ju i alla fall jag som bygger.

Nu i kväll har vi varit och grattat vår 5 åring. Vi hade bland annat köpt en cykel som den lilla flickan körde omkull med. Och det var ju inte meningen. Det blev väl inte några alvarliga skador, men flickstakaren blev nog rädd. En god middag fick vi också, med tillhörande kaffe och tårta efter. Det tackar vi för.

Nu ska jag tacka för mej. Sov gott, vi hörs.

Har nu vaknat efter en skön sömn och ätit våran frukost. Noel och Juni har nyss kommit upp och hälsat på mormor och morfar så nu är det full fart igen. Dom sitter nu och tittar på ”Mamma mu”.

Har suttit och spanat på Sivan från köksfönstret, och det verkar som det inte hänt något i natt. Det kanske är som syrran säger att hon går över tiden.

Nu ska jag sätta lite fart med mina göromål. Vi ska åka hem lite tidigare i dag för vi ska uppvakta lilla Ella på 5årsdagen.

Ha de, vi hörs.

I dag har det varit ett växlande och behagligt väder. Kom några stänk på förmiddagen, sedan uppehåll. Nu på kvällen kom det in mycket mörka moln, men ännu inget regn. Har tillbringat större delen av dagen med att spika nere i bastun. Hustrun har som vanligt tagit hand om det mera jordnära, det vill säga rensat i rabatter, rensat mellan plattorna på uteplatsen, plockat och krattat. Hon har även hunnit med att tvätta och lagat mat. Ett duktigt fruntimmer med andra ord.

Och Sivan hon bara ligger där hon ligger. Där verkar det inte hända mycket. Hon flög iväg en sväng nu på eftermiddagen, och då passade jag på att ta stegen och titta till boet. Äggen låg kvar som de gjorde sist. Tänkte att man kunde se om det ryste lite i dem, men de bara låg där stilla så det var bara att klättra ner igen. Brukar stå och prata lite med henne ibland, och då vrider hon lite på huvudet, precis som Affe brukar göra när man pratar med honom. Undrar just om hon förstår vad man säger.

Vid sextiden kom Maria och barnen ut. Nu har hon semester i fyra veckor, och ska vara här ute. Eddie kommer till nästa helg och ska börja sin ledighet. Malin och barnen kommer i morgon och ska göra Maria sällskap. Jocke ska börja riva ut övervåningen på villan och då hade hon inte lust att vara hemma. Själv har jag ingen lust att åka hem i morgon, skulle hellre vara kvar här ute. Men den som väntar på något gott, o.s.v Men om två veckor, då är det även dags för oss.

God natt, och sov gott.

Nu har vi avverkat både en skön och behövlig sovmorgon, samt en spartansk frukost.

Det var nämligen jag själv som fixade till den. Kan ju säga att den blir mycket godare när min lilla hustru arrangerar en frukost. Men den slank ner utan några större åthävor från hustrun. Affe däremot, ratade de två grillkorvarna som jag med möda hade skurit upp och serverat honom. Han brukar alltid få det på helgmornarna.

Har förresten inte hört några barnskrik ännu, så Sivan ruvar väl fortfarande. Ska gå ner sedan och prata lite med henne, när jag går ronden. Man kanske får hjälpa henne lite på traven med att knäcka äggen, ett så kallat ”kejsarsnitt”.

Nu är det hög tid att sätta igång med dagens göromål.

Ha de, vi hörs.