Arbetsläger 3:51

Senaste inläggen

Av Janne - 17 september 2022 18:15

Nu har det kommit ett antal kraftiga regnskurar i några dagar. Marken är mättad

och det forsar vatten i de gamla spåren efter skogsmaskinerna som härjade här

för något år sedan. Jag har tömt regnmätaren så många gånger att jag glömt hur

mycket det kommit, skulle ju ha antecknat detta men man tror ju att man ska minnas.

Men med tanke på hur det är när man kollar vädret i ”appen” så borde man tagit lärdom av det, för så fort man har slagit igen telefonen och någon frågar hur det såg

ut på väderfronten så är det helt blankt i skallen.


I förra inlägget beklagade jag mej över all Skarv som förpestar omgivningen här på ön.

Man ser dem ute i havet, inne i Singöfjärden och utanför vår brygga när de dyker efter fisk. Vi åkte förbi en kobbe i havet i somras på säkert 500 meters håll och kunde känna doften av de nerskitna klipporna, inte särskilt trevligt.

Nu fick vi se att de hade ockuperat Söderängshällan också, som ligger precis utanför oss. Det var säkert flera hundra Skarvar som satt och trängdes bland stenarna.

Jag tog båten och åkte ut för att skrämma iväg eländet, och rädda blev de.

Men när jag kom iland igen kom de tillbaka till samma plats.

Dessa fåglar är ju väldigt fega av sej. När det kommer Havsörnar och cirklar

över deras holme där de har sina ungar, så flyr de vuxna fåglarna och lämnar sina ungar kvar.

Vad göra. Jag införskaffade en drake i form av en örn som Jocke och jag monterade

upp på kobben, och kan man tänka sej, inte en endaste liten skarv har synts till sedan dess, och det var tre veckor sedan. Nu är det väl snart dags att hämta hem

lille ”Örni” så han får vila till nästa säsong ifall de kommer tillbaka.

     


Kan även meddela att Jocke och jag lag några nät igen när de var ute sist.

Fångsten blev katastrofal med nitton idar som fastnat i näten. Fyra av dem vägde

straxt under tre kg, inte bra. Däremot de nio abborrarna och regnbågen tackar man för.

     


Den femte september var en strålande dag, vi satt på vår terrass och åt vår lunch

när Malte ställde sej på bakbenen och stirrade in i rabatten bakom oss.

När vi tittade närmare såg vi en stor fet snok som ringlade iväg.

När jag sedan skulle gå in med tallrikarna och kom in i köket vad får jag se.

Jo där nedanför grytskåpet i hörnan ringlar ytterligare en snok.

Fort som fasen ställde jag ifrån mej disken och sprang ner i verkstaden för att hämta en papperssäck och min ormtång, men när jag kom tillbaka var den lille gynnaren

putts väck. Hustrun som kom efter stod och steppade på golvet och erbjöd sej

helt plötsligt att gå ut och leka med Malte på gräsmattan.

Det var bara att demontera sparklådorna nedanför bänkarna och lysa med en ficklampa. Jag drog fram spisen och lyste under kylen men ormen var försvunnen.

Ja ha, det var bara att sätta sej på en stol och vänta, och efter ca: tio min kom den

lille marodören framringlande. Det blev en ordentlig fajt då den ringlade iväg under möblerna, men jag lyckades tack vara min otroliga snabbhet att ta den med tången.

Sedan deporterades den lilla kraken till andra sidan landsvägen i bergtaget där

den förhoppningsvis får leva resten av sina dagar, tror jag.

     


Dagen efter var det ytterligare en strålande dag. Vi begav oss ut på en fotvandring,

med kaffe och mackor i en ränsel på ryggen. Vi gjorde halt på klipporna efter Blåsargården. Havet låg stilla, solen sken och jag passade på att ta ett dopp i det

klara fina havsvattnet, sköönt.

       


Nu har vi sysselsatt oss lite med gräsklippning, rödfärgning och trädgårdsarbete.

Hustrun tog just bort den självsådda solrosen med rötter lika stor som blomman.

Om någon vecka blir det höst på allvar, då alla trädgårdsmöbler ska förpassas

in till vinterdvala i vårt förråd.

     


Ha de, vi hörs.

Av Janne - 31 augusti 2022 14:46

Idag vräker regnet ner utanför vårt fönster. Det är den sista dagen på årets sista sommarmånad, och hösten verkar redan ha gjort sitt intåg. Visserligen behöver vi regn, men man tänker ju som vanligt. Varför ska regnet komma just idag, kan det inte regna på natten istället.

Men nu är det som det är och man kan inte göra något åt saken.

Det var ju inte så roligt i somras heller, torrt som fnöske i marken, gula gräsmattor

överallt, och varje kväll fick man springa omkring för att vattna alla blomkrukor och rabatter. Enda fördelen var väl att det inte blev så mycket spring efter gräsklipparen.


Men för övrigt har det varit en väldigt skön sommar, många dopp i plurret samt varma och sköna kvällar.

Våra frukostar har vi ätit utomhus hela sommaren, antingen på bryggan eller på vår altan, det är bara för någon vecka sedan som vi har flyttat in då det har varit lite kyligt på morgonen.

   


I början av juni var det skolavslutning och vi var till Sigtuna med Malin och flickorna för att fira in sommarlovet med en lunch.

   


Några dagar senare fick vi besök av min syster med son som ville prova på strömmingsfiske. Vi fick några kilo men tyvärr har strömmingen nästan försvunnit helt p.g.a som det påstås allt trålfiske längs kusten, samt alla miljoner skarvar som huserar runt ön.

     


Midsommar firade vi med Sofia, Jocke och Ville. Det dukades upp en utomordentlig härlig sillunch på vår brygga. Vädret var det bästa tänkbara, solen gassade, himlen och vattnet alldeles blått och det var näst intill vindstilla.

       


På midsommardagen åkte Hustrun och jag ner till Vadstena för att vara med på Junis konfirmation i Vadstena Klosterkyrka. Även där var det mycket varmt. Maria hade hoppats på fint väder så alla gästerna skulle kunna sitta ute och fika, och varmt blev det, alldeles för varmt så det var inte en enda själ som kunde sitta ute. Men det blev bra ändå, alla fick plats i huset och var nöjda och glada.

Malte fick vara hemma i lugn och ro hos Sofia och Jocke då bilåkning inte ligger högst på hans priolista.

   


Fiskat har vi gjort några gånger. Sista gången fick vi 25 stora abborrar på två nät som vi lagt alldeles utanför vår brygga, samtliga vägde mellan 4,5 – 6 hg.

   


I början på Juli var det dags för ännu en längre resa då vi följde med Sofia, Jocke och barnen ner till Halmstad. Vi åkte runt och Jocke guidade oss i sina hemtrakter.

Malte fick denna gång husera hos Malin och flickorna som tillbringade semestern här.

               



Hemma igen efter fyra dagar på resande fot. Vi umgicks med våra barn och barnbarn åt middagar tillsammans och hade det trevligt.

       


I slutet av juli var det dags igen, Malte deporterades till Sofia och Jocke då vi skulle avnjuta min 70 års present från syster med barn. Den har blivit uppskjuten i några år p,g,a, den förbannade pandemin men skulle nu bli verklighet. Det innebar en teater föreställning i berättarladan i Sunne. Vi åkte hemifrån tidigt på morgonen för att hinna besöka svåger Bengt som bor straxt utanför nämnda ort innan vi mötte upp syster med barn utanför ladan. Vi blev bjudna på en förträfflig lunch av Bengt i Lysvik ”Frykens Pärla” en restaurang vid vattnet med utsikt över Fryken. Med på lunchen var även Maggans dotter Katrin alltså Hustruns systerdotter som vi inte har träffat alltför ofta. Mycket trevligt.

       


Efter föreställningen begav vi oss hem till syrran och hennes Lasse i Glava Glasbruk.

Dagen efter blev det ett besök på en underbar plats, i alla fall för undertecknad.

Vi besökte Ivanssons bilskrot som ligger i byn Båstnäs i de djupa värmländska skogarna i närheten av den Norska gränsen. Det var en fantastisk upplevelse att se de tusen gamla bilvraken som naturen höll på att ta tillbaka. De var bilar från min egen barndom alltså från 40 talet fram till 70 talet som höll på att försvinna mer och mer.

         


På hemvägen stannade vi till i Töcksfors vid restaurang Waterside där Lasse bjöd oss på en god lunch, med en fin utsikt över kanalen.

   


Nu har vi varit hemma några veckor och gjort lite nytta på våra ägor. Hustrun har rödfärgat jag har snickrat lite och gräsklippningen har kommit igång då nederbörden har gjort att gräset börjat växa.

Har även gjort ett besök på reumatologen för en koll, alla prover bra och skall nu sluta ta mina sprutor så får vi se om jag blivit botad eller om skiten kommer tillbaka.

     


Ha de, vi hörs.





Av Janne - 9 april 2022 17:00

I slutet på Mars hade all snö försvunnit, det började torka upp i skog och

mark, solen värmde mot husväggar, blåsippor och tussilago stack upp

lite här och var på tomten. Veden som vi fått hämta på min kusins mark

var kapad och klyven samt förpassad till vedboden, nästan fem kubikmeter

skall nog räcka bra till nästa vinter.

 


Vi har vid flera tillfällen tagit en fika ute på trappan, njutit av värmen från solen

och mått gott. Tagit våra promenader och sett fina solnedgångar.

Har även förberett för nedtagningen av grannens stora gran som skall fällas in på

vår tomt. Den är ca: 25 meter hög, en av de större på ön enligt trädfellaren.

Nu har jag täckt över våra avlopp samt tagit ner vår lyktstolpe och tyckte själv att jag lyckats riktigt bra, tills Hustrun undrade om jag hade byggt en hinderbana på tomten.  

       


Tyvärr har det blåst kraftiga vindar runt vår ö. Träd har fallit,

vår gasolgrill har blåst iväg, stjälpt och kvaddat mot kolgrillen med ett stukat

lock som följd.

     


Vi har nu vid flera tillfällen varit ut på lite galej. Den 12 mars var det dags för vår

Julklapp från barn och barnbarn, vi skulle få se ”RainMan” på Oskars teatern.

Hundvakt ingick i julklappen så vi var först till Väsby för att lämna Malte hos Malin.

Problemet var sedan var vi skulle parkera bilen, det är ju inte så lätt med parkering i vår huvudstad. Men det löste sej också på ett mycket bra sett. Jocke lämnade över

ett passerkort till sitt jobbgarage som låg bara något kvarter från teatern.

När vi sedan kom tillbaka till Malin bjöds det på en tre rätters middag( supergott)

och till vår förvåning hade även Sofia och Jocke med barn anlänt samt Maria och Eddie som slutit upp från Vadstena. Det blev en supermysig kväll som varade in på småtimmarna.

     


Den 24 Mars var det dags igen då vi var med svåger och svägerska på ”China” och såg

”Saturday Night Fever” med häftig musik och fullt ös hela tiden och detta gav mersmak så i bilen hem blev det mycket ”Bee Gees” kan jag säga.

   


Nu har våra förhoppningar om värme och vår till Påsk grusats lite. När vi tittade ut i

måndags morse  var det över en dm snö på marken. Och när den nästan smällt ner

kom det en ny omgång. Den enda som verkar lycklig över detta bakslag är nog

Malte som på sin ettårsdag fick rusa omkring i snön.

         


Ha de, vi hörs.





Av Janne - 8 mars 2022 17:12

Nu är sportlovet över och vi har haft förmånen att ha två av våra döttrar med

familj på besök i några dagar. Vädret har varit på topp, solsken varje dag med

vårkänsla i luften. Vi har tagit flera promenader på isiga stigar och vägar men

gud ske pris har det inte blivit några vurpor.

     


 Ännu har vi inte sett några vårblommor i guds natur, men det är ju inte så länge sedan det var full vinter här på kobben. Det har faktiskt varit en hel del skottande

och körande med slungan för att kunna ta sej fram på tomten. Vi har ju en liten

Malteser med korta ben som måste ut och göra sina behov och han håller nog

med Bengt Sändh i ”att det är svårt att skita i meterdjup snö”.

       


Det har även varit ganska högt vatten här vid kusten. Gräsänderna har simmat över vår gräsmatta och man har behövt ha en båt om mat skulle kunna ta sej till bryggan.

Efter något dygn hade vattnet sjunkit och vi kunde börja ösa bastun som hade

ca: en cm vatten på golvet. Ingen fara skedd (tror jag) då den är byggd med vattentåligt material. Det är nu tredje gången i historien som detta har skett.

     


Så var de det där med rubriken som ni kanske undrar över.

Vår lilla älskling (hundrackaren alltså) har nu i fem söndagar i rad gått på kurs

med sin matte. De har vandrat fram och tillbaka i ett ridhus utanför Norrtälje.

En fruktansvärd kall och kylig inrättning där lille herrn skulle lära sej att komma

när man ropade på honom. Nu kan jag säga till hans försvar att så länge han trampade runt där uppträdde han exemplariskt, när han fick godis efter varje övning.

Men det han lärde sej i ridhuset stannade tydligen i ridhuset, för när han kom hem

mindes han ”nada”. Kan säga att en Guldfisk är rena rama minnesmästaren jämfört

med vår lilla vovve.

Hela kvällen efter kursen gick han omkring och rapade godis.

         


Ha de, vi hörs.





Av Janne - 16 februari 2022 15:30

I måndags inföll ju denna dag och förr i världen när vi alla bodde i Väsby brukade

jag leverera en bukett tulpaner till våra älskade döttrar. Men sedan några år tillbaka är vi ju nu utspridda lite här och var så Hustrun tyckte att jag kunde ju ge dem en Triss

per sms istället. En mycket bra ide´ tyckte jag, och Googlade fram till ATG:s  hemsida.

Där klickade jag in på önskat belopp, betalade och skickade iväg sms,et till Maria.

Allt gick galant.

Började sedan med Malins Triss och då kom det upp en notis om att det saknades

pengar på kontot. Men va fasen sa jag till Hustrun, jag har visst pengar på mitt

konto. Det visade sej att det saknades pengar på ATG-kontot och tacka fasen för det när de inte delar ut några vinster fast man tippar varje vecka.

Det var bara att hiva in en slant till dessa gamar och börja om på nytt.

Tror ni det gick bättre…..nix. När vi var in och kollade saldot stämde det inte med

det vi skickat iväg. Det slutade med att Hustrun fick ta över, och hon började chatta med ATG och det visade sej att de två sista var skickade men inte den första till Maria.

Gör om gör rätt.


I tisdags tänkte jag skicka en till triss till min lilla Hustru för nu visste jag ju hur man

gick till väga och jag var nyfiken på hur man skrapade lotten. Efter en stund hörde

jag till min glädje hur det plingade till i Hustruns telefon. Jajamensan där satt den

tänkte jag. Hustrun skulle börja skrapa men först var det Bank-id och mail-adress

som skulle fyllas i.

Vad tror ni händer, jo mail-adressen var redan upptagen stod det.

Men för helvete vi har ju samma adress.

Hustrun fick börja chatta igen och där fick hon det förklarat att man inte kunde ha samma adress, hon fick helt enkelt åka till ett ATG kontor för att hämta ut lotten.

Vilket jävla fiasko det blev.


I går pratade vi med Maria och berättade om fiaskot, då kom Maria på den briljanta

idén att Hustrun skulle skicka över lotten till min telefon så kunde hon skrapa från

den istället, och det kändes ju bra att kunna lura de jävlarna.

Det plingade till i min telefon och där kunde jag se lotten, började försiktigt skrapa

på ett ställe för att sedan lämna över telefonen till Hustrun så hon fick skrapa resten.

Vad hände då! Jag kommer förmodligen åt någon knapp med mina klövar så hela

skiten försvinner. Jag blir så förbannad på alla jädrans mobiler som jag inte kan handskas med. Jag är tydligen skapt för en gammal hederlig telefon i svart bakelit, helst en med vev.


Tack vare min tekniska Hustru lyckades hon återställa sidan och skrapa fram

en nitlott X 5. Ja vad skulle det annars vara?   X4 kanske.


Ja annars är det väl inte som vanligt på denna Paradisö. Covid härjar friskt i detta

hushåll. Själv blev jag dålig i fredags kväll, frös fick feber och hosta.

Testade tydligt positiv i söndags och Hustrun svagt positiv i måndags, men detta har

ordnat upp sej idag och gav ett mycket tydligare svar. Hustrun har än så länge

inte varit direkt dålig, huvudvärk och täppt i näsan. Har gjort lite promenader

med hundstackarn så han inte skulle deppa ihop fullständigt under vårt

sjukdomsförlopp.  Själv är jag feberfri idag men hostar och är ganska orkeslös

men hoppas på ett snart tillfrisknande så kan jag ta över motionen av doggen

om Hustrun blir sämre. Matbristen är ännu inte akut, vi har faktiskt ett

halvt paket russin och några potatisar kvar, så mätta ska vi nog bli.


Ha de, vi hörs.





Av Janne - 7 januari 2022 17:30

Idag blev det en stilla promenad med Malte i ett härligt vinterlandskap.

Solen sken, det var -8 grader och isen håller på att lägga sej utanför vår

brygga.

         


Efter promenaden var det dags för vår fina julgran att bli plundrad och utkastad

på baksidan av vårt hus.

Den har skött sej bra, ja lite barr har landat på golvet men inte alls som

förra året. Vi har sedan ett antal år också en mycket stadig och bra fot till

nämnda träd, man stoppar ned granen i foten och trampar på en spak så står

den stadigt, trodde vi. I Julas när barnbarnen satt i rummet kom även vår lilla

hund inspringande och råkade få se Marias katt ”Kråkan” på utsidan av glasdörrarna.

Vad tror ni hände. Jo hunden sprang fram till dörrarna och började skälla på katten,

Tyvärr tog han närmsta vägen dit, under granen varpå den kantrade och föll över vårt äldsta barnbarn Ella som fick en smärre chock när hon helt plötsligt fick en stickig gran över ryggen.

Har nu konstaterat att den där jädrans foten inte är så bra som vi trodde, vattnet

som Hustrun har matat granen med går inte att hälla ur så man måste nog sticka ner en slang och suga ur skiten. Ett tydligt konstruktionsfel alltså att inte ha en avtappningsplugg i botten.


Innan sällskapet anlände hade undertecknad skottat av bryggan ifall någon av

gästerna ville ta sej ett dopp på ”dopparedan”.

 


Det har annars varit en fantastisk Jul, och det mest fantastiska var väl att alla höll sej

friska hela tiden. Man har ju hört från flera håll att vänner och bekanta har fått ställa

in p.g.a sjukdom.

Alla samlades under samma tak ”dan före dan” då det bjöds på två smarriga smörgåstårtor enligt gammal sed i vår familj. Det hade dukats långbord för 14 pers

i vår trånga boning och det visades fungera bra.

   


På Julaftonen var alla uppklädda och fina, även våra fyrbenta älsklingar.

Det vankades Jullunch innan klapparna skulle delas ut.

           


Efter Jullunchen och paket utdelning var det dags för ett bad.

Eddie, Jocke, Noel och Juni bastade och tog sej ett dopp, +4 grader i vattnet men dess då varmare i bastun.

       


På söndagen var det slut firat då alla skulle återvända, kvar blev bara Hustrun och jag

tillsammans med Alma och Wilda, medan deras föräldrar besökte Havsbaden för

ett Spa dygn.

På måndagen var det dags för återbesök på Albano för vår lilla Malte. Han  röntgades igen och de kunde konstatera att det läkte enligt plan. Nu har vi också varit in till en

sjukgymnast och även där kunde hon konstatera att det gick framåt.

För att lindra hans tristess har han fått springa lös ute på gården när vi varit ute

för att skotta snö, och man märker att han tycker det är roligare än att vara

kopplad hela tiden som instruktionerna var. Han har även varit med på två korta promenader fast då har han varit kopplad. Och på kvällarna när han

rastas är han kopplad då vi sett både rävar och lodjur springa runt tomten.

En kväll stod en Räv utanför glasdörrarna vid tv-rummet och glodde på en hysteriskt

skällande Malte. Det dröjde säkert flera minuter innan han gav sej iväg.

Djurlivet är tydligen stort på denna lilla ö. Vi är förvånade över alla bilder som vår

granne skickar över till oss.

       

 


Ha de, vi hörs.




Av Janne - 22 december 2021 10:03

Nu är vi återigen inne på slutspurten vad det gäller förberedelserna inför Julen.

Det har städats, pyntats och alla ljusslingor har satts upp. Utegranen som vi har

huggit på min kusins mark står prydligt placerad på vår uteplats.

Innegranen har vi i år INTE införskaffat på Bauhaus då den vi köpte förra året

tog sej själv av daga på bara en vecka. Jag var istället till ”Kröns handelsträdgård” och

köpte en enastående tät gran som var av högsta kvalitet enligt Gösta.

Var jag inte nöjd med granen skulle jag få komma tillbaka och byta till en annan

gran påstod han, och detta lät ju lovande.

Om det nu var före eller efter jul framkom dock inte.

   


I början på månaden gjorde vi en tripp till Värmland för att hälsa på hos min kusin.

Ett mycket trevligt besök med god mat och dryck. Spelade tärning med varierande

framgång kan jag säga. Vintern hade kommit med -17 grader på nätterna och över

-10 på dagarna, det var vackert med frosten på alla träden mot den klarblåa himlen.

       


Det har även varit vinter på paradisön, som mest ca 1,5 dm. Solen har lyst från en

blå himmel och träden har varit täckta av snö. Det har till och med varit snötäckt is här utanför bryggan. Men nu har allt återgått till det normala, grått och regnigt

men de har ju lovat en vit jul, så vi får väl se.

         


Dagen efter hemkomsten drabbades vår lilla älskling av en fallolycka som slutade med ett brutet bakben. Det blev besök hos Veterinären i Norrtälje för röntgen och

sedan vidare till ”Albano” djursjukhus för operation dagen efter. Nu är den stackars

kraken konvalescent i 6 till 8 veckor, får inte gå i trappor inte hoppa och leka.

   


Man märker att han har långtråkigt, han hittar på en massa bus för att fördriva tiden,

som det verkar. Vi fick med en tratt som han skulle ha på sej så han inte slickade på

benet, men den har vi inte satt på honom. Men det har han lyckats med två gånger alldeles själv. När vi hade varit och handlat en dag och kom hem möttes vi av en glad hund som hade dragit fram en korg, tagit ur alla vantar och stoppat ner min ”huvudkliare” istället, sedan hade han stuckit in huvet i ena handtagen och vandrade omkring glad och lycklig. Ja vad gör man inte för att lätta upp stämningen.

       


I helgen hade vi besök av Sofia med familj. Vi var till Havsbaden och åt brunch, mycket gott och prisvärt, och som avslutning lite biljard och shuffleboard.

     


Nu väntar vi på hela skaran som anländer dan före dopparedan och till den traditionella smörgåstårtan som serveras till middag.


Ha de, vi hörs.

Av Janne - 19 november 2021 12:54

Nu är vi inne i den tråkigaste månaden på året, regnigt och grått med bara några

få soltimmar. Alla våra trädgårdsmöbler är nu inplockade under tak, cyklarna är inställda

så nu är det vinterdäcken som väntar på montering.


På höstlovet hade vi besök av Alma och Wilda och mamma Malin som var här

några dagar. Även Sofia med familj besökte oss några dagar i slutet av veckan.

 


En dag tog vi med tjejerna på lite svampplockning och hittade en hel del med trattisar

samt ett fällhorn från en åttataggare som låg i slogen. Tog hem detta och tänkte att

jag skulle pryda en av våra väggar i huset men efter en titt på lilla Hustrun så får det

nog sitta på något uthus istället. Man är ju inte sämre än att man kan ändra sej.

   


Hustrun och Alma sysselsatte sej med att lägga ett pussel några kvällar, ett alldeles

för plottrig sysselsättning för Wilda och mej som istället kollade på en dokumentär

om ubåtar.

 


Vi passade även på att grilla lite korv på grillen vid Brygghuset när Sofia och

familjen hade kommit.

     


Jocke, Ville och jag prövade på lite fiske från Riddarskäret, fångsten klev knapp

men Jocke kunde ändå stoltsera med en otrolig fångst, nämligen en ”spigg” som av

någon underlig anledning råkat fastna på hans drag. En bragd så god som någon.

 


Våran gårdvar ”Malte” är nog inte en renrasig Malteser har vi börjat misstänka.

Det måste vara lite ”Siberian husky” i honom för han älskar att vara ute i kylan

och lägger sej och sover fast det är kallt ute. Och förmodligen har han en släng av

katt i sej också för han är otroligt självständig och går sina egna vägar.

Lockar man på honom så kommer han bara om han själv vill, och då hjälper inga mutor.

Han äter även äpple, banan, ost och lingon som han själv plockar när vi

är i svampskogen, så något konstigt är det med honom.

 


I går kväll när vi satt och glodde på tv fick vi se en Räv som stod och tittade

in genom altandörren. Han stod säkert 10 – 15 sek innan han lufsade iväg.

Sedan när det var dags att ta kvällsrundan med ”Vargen” var det ett nedrans morrande och nosande,

han springer iväg upp i skogen och frustar och skäller

och är ganska dumdristig får man säga. Räven kan ju vara kvar och ta honom som

kvällsmat, men det tycks han skita fullständigt i.

   


Ha de, vi hörs.




Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards